Lesezeit: 2 Minuten

Hävstångseffekten är den kraft som behövs för att lyfta och eventuellt förflytta en last. Detta uppnås med hjälp av en hävstång, som inom fysik och teknik, tekniskt sett kallas för en kraftomvandlare. Den fungerar genom att en styv hävstångskropp tippar på en axel – på samma sätt som en gungbräda.

Hävarmlagen tar hänsyn till både ensidiga och dubbelsidiga hävstänger. Gemensamt för alla hävstänger är att de kan användas för att ändra krafternas storlek och riktning. Hävstångseffekten gör det möjligt att lyfta och förflytta tunga laster med jämförelsevis liten ansträngning.

I olika bygg- och produktionsverksamheter används hävstångseffekten med lyftverktyg som kofotar, skiftnycklar eller kransystem. Detta kan förenkla olika monterings- och konstruktionsarbeten samt lasttransporter. En hävstång används också för kraftöverföring på maskiner, vilket innebär att interna processer kan utföras på ett säkert och bekvämt sätt.

Beräkning av arbetsinsatsen som krävs för operativa tillämpningar med hjälp av hävstångslagen

Hävstångseffekten definieras av en egen lag. Lagen lyder följande:

Kraft x Kraftarm = belastning x belastningsarm
Vänster vridmoment = Höger vridmoment

Lastarmen definierar den sida på vilken lasten, som ska flyttas är placerad. Kraftarmen definierar den sida på vilken den rörliga kraften är placerad. Den s.k. punkten är den punkt kring vilken hävstången kan vridas. Detta resulterar i följande hävstångsformel för att beräkna hävstångskraften:

Hävstångsformel för att beräkna hävstångskraften

Hävarmskraft för ensidiga och dubbelsidiga hävarmar

Man brukar vanligtvis skilja mellan ensidiga och dubbelsidiga hävarmar.

Ensidiga hävarmar:

  • Belastning och kraftarm sammanfaller.
  • Pivotpunkten ligger i ena änden av hävstångsarmen.
  • Krafterna verkar i en riktning.

Tvåsidiga hävarmar:

  • Kraftutövningspunkterna är på olika sidor av hävarmen.
  • Pivotpunkten är i mitten av hävstången.
  • Krafter verkar i två riktningar och är i jämvikt när vänster och höger vridmoment är balanserade.

Om hävstängerna inte är utformade som raka enheter kan de också kallas böjda hävstänger eller vinkelhävarmar. De sistnämnda används till exempel i lutningsvågar. För alla typer av hävstänger måste friktionen vid vridpunkten beaktas utöver hävstångskraften. Om hävstången vrids över axeln omvandlas en del av den använda energin till värme. Beroende på hävstångens material och belastningen krävs därför en extra kraft utöver den erforderliga hävstångskraften.

Lyftutrustning använder hävstång för att flytta tunga laster.

Lyftanordningar använder den hävstångseffekt, som beskrivs ovan för att reducera den kraft som behövs för att lyfta och flytta tunga laster. Det rör sig om både manuellt manövrerade och elektrohydrauliska lyftsystem samt lyftanordningar med och utan lutningsfunktion. Hissar finns inom logistik såväl som på byggarbetsplatser och kombinerar en hög lyftkapacitet med enkel och bekväm hantering. Typiska lyftanordningar i drift är bl.a. följande:

Bildkälla:
© gettyimages.de – PRImageFactory